Bokrecension: Ut ur ekorrhjulet

Som ni vet har den äntligen släppts, boken som jag hoppas kommer att tända elden i Sverige. Den kommer nog att recenseras på såväl längden som tvären i denna nördosfär, men eftersom jag är så badass vill jag vara bland de första varför jag under gårdagen negligerade mina plikter som hustru, mor och föreningens snöskottare för att sträckläsa den.

En första reflektion: Omslaget är orange. Jag gillar inte orange. Även i inlagan syns orange, i såväl rubriker, citat som faktarutor. Varför orange? Som sagt, jag gillar't inte. Jag gillar heller inte lila, så det var tur att de inte valde den färgen.*

Om jag skulle sammanfatta den här boken i tre ord skulle jag säga: Inbjudande, ödmjuk och konkret. Och i skön avsaknad av långrandiga självporträtt. Om man nu är i målgrupp, d.v.s. en consumer sucker som kanske såg Oskar och Maribel på TV4 Nyhetsmorgon och tänkte "Hey, det låter najs det där, att kunna spendera sitt liv utan att sitta och glo på ett Excelblad fram till 72" så behöver man kastas in i the action asap, inte tackla en uppförsbacke av prat.

Och action får man. Redan på sidan 17 kommer en härlig liten tabell [i orange] som visar de konkreta skillnaderna mellan Familjen FFF och svenne banan. Se det som en svensk version av MMM:s "How to Go from Middle-Class to Kickass". Även mitt consumer sucker-35-åriga jag hade kunnat kolla på den här tabellen och tänka att det här nog hade varit genomförbart. "Jag får till och med resa i princip lika mycket som förut och jag behöver ej heller göra eget toalettpapper så som jag såg sparsamma människor göra på televisionen nyligen." Boken bjuder också på en i mitt tycke heltäckande och adekvat definition av FI. Jag försökte läsa den högt på dalmål och det var vackert.

"Ekonomisk frihet är att ha tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna göra livsval utifrån ens egna intressen, mening och krav på livskvalitet. Ekonomisk frihet betyder inte ett evigt semesterliv på en tropisk strand eller att man aldrig får arbeta mer. Det är inte detsamma som att vara stenrik. Ekonomisk frihet kan betyda att man har möjlighet att säga upp sig från ett trist jobb utan att ha fixat ett nytt först. Eller att man kan välja att gå ner i tid för att ägna fler timmar åt familjen. Vad intresset, meningen eller livskvalitet är: det är egentligen upp till dig."

Nailed it, mothaf****s! (förvirrande, det här är inte asterisker, det är censur i det fall du är ett barn). Oskar - som är den huvudsakliga författaren** - säger vidare på sid. 17: "Ord i all ära, men ska vi prata ekonomi måste det förr eller senare komma in siffror. Särskilt om vi vill bli konkreta." Jovisst, men ärligt talat är boken föredömligt befriad från numeriska exerciser och annat jag och andra dyskalkylektiker gärna avstår. Ja, de talar om 4%-regeln och nämner i löpande text några tal, men mer än så är det inte. Och detta är en av bokens stora förtjänster i min mening. För de som är nybörjare på FI längtar med rätt stor sannolikhet inte efter att ta sig an några maffiga räkneexempel eller beskåda staplar en masse, de vill bli inspirerade och få det Brad i ChooseFI hade kallat "actionable tips". Hur ska jag göe?

Kapitel tre förklarar varför målbild är avgörande för att göra verklighet av FI. Du behöver kick ass motivation för att göra de normbrytande livsval som Oskar och Maribel gjort. En vanlig buffertsparare göre sig icke besvär att sträva mot FI, tebaks med dig till random ekonomiblogg eller till din vän på Kuckelimuck Bank som längtar efter att få sälja bankens fonder till dig. Ska du upp i 50% måste du ha visionen lika tydligt klistrad på din näthinna som du fordom hade ditt kundnummer på Zalando. De betonar också vikten av att fira delsegrar och jag håller helt med, det är a och o (#lönecava).

I kapitel fyra presenteras tanken på att man för att bli framgångsrik måste prioritera sina sparhack. Lite "sluta sila mygg och svälja kameler". Exempelvis är det rätt poänglöst att ladda ner diverse "smarta appar" för att få 10% rabatt på någe konsumtionsmög om du samtidigt har en bil för mycket eller dyr, död bostadsyta. Det här är en punkt där jag tror många villar bort sig. Man "pseudo-snål-hackar" och inbillar sig att man genom dessa små smulor redan gör ett bra jobb vilket är såväl bedrägligt som ineffektivt.

Kapitel fem är Maslow-mumma. Varför blir vi inte lyckligare av saker? Ni vet ju varför, men tänk på målgruppen. De vet inte varför. De är förvirrade som tusan.*** Fenomenet "Marknadsföring" får sig också en släng av sleven.

"Marknadsföring är inte i sig ond, den gör precis vad den ska göra - nämligen att sälja produkter och tjänster till presumtiva konsumenter. Det som krävs är dock att vi som konsumenter tar ett steg bakåt och faktiskt ser saker för vad de är. Att vi vågar vara mer kritiska, inte bara mot den enskilda produkten eller tjänsten i sig, utan mot den sammantagna påverkan som vi utsätts för. Man kan kalla det en sorts 'konsumtionsmindfulness' där vi blir medvetna om de känslor som styr våra beslut, ser känslorna för vad de är och sedan tar bättre avvägda beslut som i högre utsträckning än tidigare rör sig om att helt enkelt avstå konsumtion. Denna insikt kommer inte av sig själv och sker inte över en natt, men är - när den väl infinner sig - en stor hjälp på vägen mot ett liv i större (ekonomisk) frihet."

Boken fortsätter med kvalitativa referenser till stora tänkare som Seth Godin, Derek Sivers och The Happy Philosopher. Inga av dessa tankar är helt nya för oss som läser FI-bloggar och FFF har löpande avhandlat småfilosofiska frågor om hur man kan lägga upp sitt liv för högre nivåer av tillfredsställelse. Men för The Beginner, vilken treat! Hade jag varit grön på detta hade jag fått lägga boken ifrån mig gång på gång medan AHA-upplevelserna pepprar mig med kraften av en femåring som sparkar mot mitt smalben. BAM BAM BAM varför köper jag egentligen de där läppstiften varje lönefredag BAMBAMBAM varför kräver min kopp hämtlatte på väg till jobbet varje dag BAM.

Kapitel sju är en flirt med såväl lean som minimalism och hur man kan strömlinjeforma sitt liv så att det blir mer effektivt, såväl tidsmässigt som ekonomiskt. Jag tyckte punkt "var mer materialistisk" var rolig as in tänkvärd:

"Vår tid benämns ibland som materialistisk men det är den inte. Däremot är den konsumistisk. Konsumism är när själva köpandet har blivit ett värde i sig. Om vi istället går tillbaka och blir materialistiska - uppskattar de (få) saker vi har, tar hand om dem och ger dem ett långt liv med mycket användning - är det en stor vinst."

Det här slår an så många strängar hos mig så att jag blir helt salig och jag fick betvinga en impuls att gå och putsa stövlarna för tredje gången den här veckan.

Kapitel 8 handlar om konsten att prioritera. Sug på dessa två meningar consumer sucka:

"Du har ont om tid men ändå fyra olika abonnemang på streamingtjänster. Och så några extra TV-kanaler på det."

"Fritidshus och båt - men på semestern flyger vi till Mallorca."

När man formulerar det på ovan vis blir det så tydligt hur ur led mångas liv är. Men i bruset och flockens samlade rörelse åt samma håll är det ingen som riktigt orkar ifrågasätta utan man fortsätter med full fart framåt. Har man tur går det bra och man kan jobba sig ända in över 70-årsstrecket. Har man mindre tur brakar man in i väggen och blir då målgrupp för en annan typ av marknadsföring nämligen den för KBT-terapi, meditationsappar och stressbollar (för man marknadsför väl inte psykofarmaka i Sverige?). Jag ska inte helt demontera boken men den blir bara mummigare för varje kapitel med råd om hur man stänger av bruset (flera bra tips där), råd kring att ta sig an och slakta kostnader (och här börjar de i "den stora" änden d.v.s. boende, transport och mat) med flera små inspirationsrutor. Jag anar Maribels ton i kapitlet om heminredning och jag håller verkligen med om hennes enkla och kostnadseffektiva knep till att vitalisera hemmet. I kapitel tolv listas ett antal experiment man kan ta sig för och jag blev genast sugen på att äta ur skåpen. Ja jag vet, ni alla har redan gjort det i januari, men jag har inte hunnit med. Nu blir det ner på frostnivå.

Av bokens 170 sidor handlar endast tio om att investera och då enligt KISS-principen (Keep It Simple Stupid). Så rätt, så rätt! Det svåra med att vända en dålig ekonomi är inte att lära sig hur man utvärderar bolag. Det svåra är att a) få motivation att ta tag i sin ekonomi och b) öka glappet mellan inkomster och utgifter. När pengarna väl ligger där och skvalpar på lönekontot, då kan du ta tag i själva investeringarna. Gör inte som jag, sitt och stirra på dina 10 000 du köpt aktier för på Avanza i tre år innan du tar nästa steg. Precis som boken föreslår kan det - i det fall du har lågt intresse för börs - vara fullt tillräckligt att lägga pengarna i en billig indexfond.****

Jag har läst mången fruglitt i mina dagar och min erfarenhet är att det som motiverar mig mest är böcker som inte fokuserar på siffror utan mer The Why of The FI. Därför har jag i regel rekommenderat Frugalwoods till nybörjare i min närhet. MI30-boken är också en bra instegsprodukt, men den rekommenderar jag främst till vänner och bekanta jag vet går igång mer på siffror. "Ut ur ekorrhjulet" är någonstans mitt emellan d.v.s. inte lika mycket biografi som Frugalwoods, men med en historia som jag tror har hög igenkänningsfaktor hos många svenskar,  kanske företrädesvis föräldrar som känner sig inmålade i ett hörn och längtar efter lite mer slack och frihet i sina liv men även andra.

I och med denna läsning skrinlägger jag mina tankar på att försöka skriva en bok om FI. Detta är den perfekta murbräckan för konceptet FIRE i Sverige - lättläst, inspirerande och enkel att följa. Självklart ska du som FI-nörd läsa boken för jag törs lova att du kommer att hitta någe att ta med dig hem på torpet. Men ännu viktigare: Dela den i dina nätverk, rekommendera den till dina vänner, ge bort den i present till en utsjasad kontorsråtta i din närhet, köp några pallar och fäst dem under vindrutetorkarna på SUV:arna i ditt villaområde och framför allt: Be ditt lokala bibliotek att ta hem den.

Jag hoppas innerligt att förlaget lyckas deala med något pocketförlag så att den om något år kan hamna på Pocketshop och WHSmith som ett sätt att så fröet hos den halva av alfa-hannarna/honorna som behöver något ekorrsött att läsa på fakirflyget mellan Göteborg och Frankfurt en tidig 2019-morgon*****. Innan de vet ordet av sitter de och hipsterfiskar med barnen vid en spegelblank sjö mitt på ljusa vardagen and they never saw it coming mo hi ha, ett bättre liv för halva priset.

Mvh/
FruEfficientBadass

P.s. Boken får 5 av 5 orangea ekorrar och en särskild eloge till språket som var enkelt och flöt på finfint. D.s.

P.s. 2: Glöm inte att gå in och betygsätt och/eller recensera boken på Bokus eller Adlibris när du läst den. D.s.

*Jag var tvungen att slänga in en kritisk kommentar i början för att ni inte ska tro att de glas El Miracle som serverades mig  på releasefesten i tisdags är anledningen till att jag nu kommer att häva ur mig såväl superlativ som annat smör. 
** Och det säger jag inte för att jag är misogyn, de skriver det själva.
*** En parentes kring detta: När jag lyssnade på William von Hippel i ep 1201 av Joe Rogan podcast menade han att allt handlar om parning. Man har gjort studier på grupper av chimpanser där chimpanserna är jättenöjda så länge alla får lika många eller få vindruvor. Men så fort en av chimpanserna får synbart fler vindruvor än de andra i gruppen ballar det ur. Det beror på att de andra i gruppen då förstår att druv-chimpansen får större chans att attrahera honorna. Bland arter där tvåsamhet är vanligt, exempelvis bland människor (och detta berodde på något reproduktionsfaktum som jag inte minns exakt) kan även honor bli tävlingsinriktade på detta sätt. Dock ej i populationer där hanen kan befrukta alla honor, då blir det ostress. Off Topic, poängen är att det är detta beteende vi ser när svenska börs VD.ar för ett tjugotal år sedan började tävla i högst lön vilket fuckade upp hela lönesättningen (innan publicerades inte dessa tal). "Inte så kul att ligga på plats 17, det måste ni ju förstå" som en av dem uttryckte sig. Bara en passus.
**** Ja ni vet ju vad jag tycker nämligen att indexfonder är överlägset alla andra tillgångsslag vid långsiktiga placeringar. Men nu är familjen FFF lite mer leaning to utdelningsaktier och eftersom det är deras bok tänker inte jag vara den som är den som är den som smyger in indexpropaganda i löpande recensionstext utan enbart i fotnoten.
***** Det är lätt att glömma det i vår lilla filterbubbla ibland, att endast 50% vantrivs med sina arbetssituationer globalt (undantag för Japan och USA där siffran är högre old news).