Familjemånad December

Ni som är inne på FI vet ju att det är The Ultimate Life Hack. Det handlar således rätt lite om degen i sig, utan mer vad du kan göra om deg inte är en issue i ditt liv. Byta karriär, ägna dig åt frivilligarbete, hobby, familj etc. Och det var det sistnämnda jag skulle vilja fokusera på i december. Mina barn är praktiskt taget tonåringar och jag märker att de för varje månad som går blir mer och mer självgående och ointresserade av att vara med sin mammi. För bara ett par veckor sedan tror jag att jag läste sista Grimmsagan för 9-åringen. Nu vill hon hellre spela något spel med en prick som äter andra prickar innan hon somnar snif.* Om oktober var min mindfulnessmånad och november var min DIY-månad, kommer därför december att bli min familjefokusmånad. Det hela började med ett återfall och en efterföljande fylla.

Återfallet: Det var en blekgrå dag i november. Normalt sett tittar jag aldrig på TV eftersom det inte finns något att se plus att det får mig att känna mig som en riktig loser.** Men nu gjorde jag ett undantag och som "nytt" på Nettan angavs en "reality show" vid namn Consumed. Temat är hoarding och serien är från 2013 så den har väl köpts in från något produktionsbolag*** för att visas för en hoardingtörstande populas. Upplägg: En amerikansk consumer sucker-familj ska rensa i röran allt medan programledaren ska leda dem i terapi vilket går sådär eftersom de mentala problem deltagarna dras med knappt skulle gå att lösa med en kombinationsbehandling schäslong i 10 år + psykofarmakacocktail 24/7.

Jag skäms när jag tittar. Jag avgav ett dyrt och heligt löfte till mig själv att jag aldrig mer skulle ägna mig åt den här typen av von-oben-voyeurism and yet, here I was, frossande i deras prylberg medan jag då och då nöjt sneglade mot mitt tomma soffbord och mitt [nästan] tomma pysselbord längs med vardagsrumsväggen. En sak gjorde mig dock berörd. När familjerna tömt sitt hus på prylar (de fick bara ha sängar och lite köksgeråd kvar) skulle de under två veckors tid leva prylfritt, i syfte att börja umgås med varandra igen. De fick på sin höjd ta med sig en kortlek e d. I samtliga fall inleds tvåveckorsperioden med psykbryt hos barnen när de inser att de inte får spela TV-spel eller se på TV. Men någon dag in i vecka två händer något. De börjar umgås. Och skapa. Leka kurragömma, spela kort, gå ut i naturen, laga mat tillsammans. Det är faktiskt rätt gripande: Människor som bott under samma tak i åratal men som knappt kommit i kontakt med varandra för att alla sitter fast i sina skärm- och prylbubblor. Hmmm...vi är ju inte riktigt där ändå, vi äter middag tillsammans vid ett bord exempelvis. Men det fick mig att fundera på detta med lekarna och umgänget.

Fyllan: Jag och Stina Vini tog en AW på ett plågsamt billigt ölsjapp i Vasastan**** och det var som alltid ett nöje att träffa hen. Vårt alibi för träffen var "Urban sketching", d.v.s. att vi skulle rita vår närmiljö där på haket. När vi upptäckte att ölen kostade 35 kr så omformulerade vi vår strategi: Vi skulle primärt bli fulla, men även försöka teckna. Resultatet av vår "blind contour drawing" ser ni nedan.*****



Det gick som det gick när två 40+ are med pennskrin träffas på lokal - det blev armbrytning på både höger och vänster sida och sen tummfight. Alltså, Stina Vini må se liten och vän ut, men satan vad stark hon är. Any Heuw, vi började sedan diskutera helgens familjemiddag då vi skulle låta våra 9-åringar leka och kom fram till att vi denna lördag skulle göra en inkluderande middag, där barn och vuxna samtalar mer med varandra istället för att vi vuxna sitter och pratar "deklareringar och sånt" (11-åringens beskrivning) medan barnen kastar i sig maten och drar iväg till skärmarna asap. Så vi gjorde "konversationskort" och la i en skål och så fick var och en dra korten löpande under kvällen. Exempel på frågor:

- Favorit-matkombination?
- Om du fick designa ett par skor hur skulle de då se ut?
- Vilket var ditt första husdjur?
- Kyssa Gud eller hångla med Jesus?
- Antingen bara höra Bellmanskämt i rästen av ditt liv eller bara äta kapris i resten av ditt liv? (hur kommer det sig att min 11-åring stavar både fel och rätt i en och samma mening?)
- Vad skulle du vilja lära dig och varför?
o.s.v.

Det var en succé! Inte bara för att barnen gillade det utan också för oss vuxna. Jag hade exempelvis ingen aning om att Herr Stina Vini drömde om att skapa ett par heavy metal-platåskor med inbyggda rökmaskiner. Ja, så det var en aktivitet för december. Jag har flera andra i pipe-line men för att få ta del av dem får du signa upp på FruEfficientBadass på Insta. Har du några fiffiga aktivitetstips för en familjedecember?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Kanske inte så konstigt efter Grimmsagorna i regel är helt ologiska och handlar om wacko typer som gör makabra saker mot varandra. 
** Hörde en gång en FI-intervju med någon snubbe i USA som berättade att han, ett halvår in i FI, funnit sig själv sittande framför dag-TV för barn med ett glas vin i handen. Det var då han förstod att han behövde ett side hustle.
*** De många reklampausövergångarna (när det utan synbar anledning upprepas skit) tyder på det.
**** Ifrågasätter du min användning av AW givet att jag inte jobbar? Alltså: Jag hade gått säkert två mil med vovven den dagen. Han var f ö med på krogen och jag kände mig som ett sånt där riktig stammisfyllo, ni vet den där damen med otvättat hår som sitter och småsuper sig igenom dagarna på en pizzeria med sin stora hund liggande under bordet.
***** Alltså, vi ritade utan att titta på pappret så det var inte enbart ett resultat av happy hour.


39 kommentarer:

  1. Åh, jag skulle lätt bingetitta på't om jag hade Netflix... med efterföljande skämskudde, hyperrensning och tvbakfylla. Cold turkey på tv får fortsätta om jag vet mitt eget bästa! Jag kan bli lite snyftig när jag tänker på hur våra liv skulle se ut på tv, speciellt nu när vi båda jobbar heltid igen. Nog för att vi gör viktiga och intressanta saker på mobilerna (side hustle-mejl, läser bloggar/böcker, skriver bloggar, köper aktier, osv), men det är ett far cry från min konversationstäta drömverklighet där vi jobbar sida vid sida med olika projekt på en gård nånstans, omgivna av fluffiga hundar och små tvåbeningar... bäst jag hustlar på bra så vi kan komma dit nån gång! Och tar helledigt kvällar, helger och långa(re) semestrar så vi orkar umgås på riktigt däremellan. Första veckorna hos en ny kund (me konsult) är alltid som att vada i tät grå dimma av nån anledning - helt plötsligt har en månad gått och en vet int vad som hände. Är det bara jag eller går tiden snabbare när man jobbar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för en underbar kommentar. Jag gillar särskilt din rosaskimrande vision av livet på landet, jag när exakt densamma. Med tillägget att jag kommer att vara mycket trevligare på morgnarna.

      Angående din sista fråga så är det [dessvärre] så att tiden går snabbare när man inte jobbar. Du har väl hört det gamla ordstävet "Tiden går fort när man har roligt." Jag har roligt nu, framför allt har jag inte jobbångest vilket är en facilitator för "roligt", vilket gör att det halvår som gått har känts som en månad. Det betyder, Fru Lugn, att du har roligt i ditt konsultande, du vägar bara inte släppa fram dessa i FI-bloggosfären skamliga tankar.

      "TV-bakfylla". Fick mig att tänka på en seriestripp (Rocky?) där huvudpkaraktären hade stora planer på att skriva en roman under sommaren men hamnade i "2½ men-koma". Finns det något värre?

      Radera
    2. Samma här, i min rosaskimrande vision kommer jag dessutom vara lite mer morgonpigg/positiv. Som när jag utan knot cyklade iväg till stallet halv sex på morgonen. Jag var inte direkt pigg, men jag såg fram emot att dagen skulle starta på ett annat sätt.

      Så är det naturligtvis, men det känns som att jag fick mer gjort och att dagarna var längre när jag var ledig. Det var närmare visionen även om det inte gav några stålars som vi ju behöver för att realisera den... men jag kan svära i kyrkan och säga att mitt arbete är både spännande, intressant och stundtals roligt. Heltid är dock för många timmar. Ett deltidsgig kan jag tänka mig!

      Haha lol, låter lite som mig under studierna ;)

      Radera
  2. Vad roliga ni är. Sitter och tecknar och bryter arm på krogen. :-)
    Hur kommer man med i ert gäng?

    /R, originalet

    SvaraRadera
    Svar
    1. If you need to ask you're not the one, som man brukar säga. Du får starta din egen klubb. BTW nu bryter vi inte arm längre, igår träffades vi för att virka. Stina virkade en tvättlapp och jag ett långt snöre. Stina sa att jag kunde starta Etsy-butik och sälja "kom-ihåg-rosetter". Stresstest kommentatorsfält: Kommer det att funka?

      Radera
    2. Misstänkte att det skulle vara så... Annars är jag riktigt vass på att virka. Enkelstolpar, dubbelstolpar, maskbågar, luftmaskor and shit. Jag har ett gäng dukar och sängöverkast som jag virkat själv liggande någonstans. It's your loss :-)

      /R, originalet

      Radera
  3. Jag insåg att jag inte ens kan använda en tv längre. Igår var jag supertrött och tänkte att jag kunde passa på att titta på Netflix på den 55 tum stora gigantiska tv:n som ingår i lägenheten som jag hyrt. Efter lite flippande så flippade tv ur och mina två minuter av tålamod med skiten tog slut. Dessutom hittade jag inget jag ville se de första fem minutrarna jag hittade amerikanska tv-program. Slutade med att jag stängde av skiten och tog fram bokappen istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sedär. Du och TV are like so over each other. Grttis!

      Radera
  4. Alltså så sjukt bra målat! Sådär hade jag inte ens fått till det om jag faktiskt fått titta på papperet. ;-)

    Jag minns våra ytterst sporadiska köksstunder med värme. Mamma föredrog att baka själv, då vi tydligen stökade ned för mkt när vi var igång. Men oh så roligt det var att få göra pepparkakor eller smeta glasyr på snoddaskakorna. Så fram för mer kaos i köket med barnen säger jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snoddaskakor, nu lät du äldre än mig. Än jag. Än mig? Jag?

      Radera
    2. Äldre än jag väl? Alltså äldre än (vad) jag (är)..

      Radera
    3. Woot? För att jag älskar snoddas? Men det måste vara mammas hemmagjorda (som jag precis fått recept på) så den är perfekt kladdig. Snoddas har verkligen många namn, hos oss heter den Stinas kaka (förmodligen fick mamma receptet från nån Stina för sisådär 100 år sedan), den kallas även mockaruta eller kärleksmums.

      Fasiken, jag får nog baka i helgen...

      Fö tror jag att jag är äldre än jag är, eftersom mina föräldrar var över fyrtio när jag föddes. ;-)

      Radera
  5. Tips på aktivitet med familjen är att spela brädspel. Inte mossiga "klassiker" som monopol och TP som ingen väl egentligen gillar. Men det finns en uppsjö av bra spel som tränar strategiskt tänkande och kreativitet. Kan tipsa om Carcassonne för vertikalt tänkande och Dixit för lateralt tänkande. För bästa FI-anda så kolla runt i bekantskapskretsen om någon har spel ni kan låna för en spelkväll. Socialt, engagerande och utvecklande. WIN/WIN/WIN!

    SvaraRadera
    Svar
    1. You lost me at "vertikal" men jag ska googla't. Problemet i vår familj är att vi har ett intellektuellt spann mellan den som ställer frågor av typen 'kan apor sova' och den som gillar att läsa om rotationsrörelser i stjärnhopar. Det är därför Svarte Petter passar oss så bra.

      Radera
  6. Vilken kul idé! Vi kom ganska långt i planerandet av en adventskalender på samma tema. Vi tänkte oss en tygpåse med lappar i med olika aktiviteter för familjen. Antingen lite tokiga, typ ät middag UNDER bordet, eller mer treåringsanpassade, typ göra trolldeg. Tyvärr är tröttheten med bebis som ammar varje timme (!) just nu övermannande och vi kom inte i mål. Men nästa år så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äta middag under bordet! Genialt! Kommer att tänka på en annan sak jag läste i någon "knasiga-barn-kalas"-bok nämligen ett "sjörövarkalas" där man klär bordet med tidningspapper och äter direkt på det. Jag vet inte om det är så sjörövare faktiskt äter men det hade blivit succé i vår familj där bordsskick anses vara ett straff. (jag brukar iofs straffa dem genom att sticka min gaffel i armbågar på bordet)

      Radera
    2. En annan succé är att äta baklängesmiddag - börja med kaffet, därefter efterrätten sedan huvudrätten osv. Det kan t.o.m (vissa) tonåringar tycka vara kul

      Om du stoltsera med über-egenskaper kan du ju även öva in några fraser på baklängesspråk, eller för dom som är flytande behöver ju inte öva utan bara köra på

      Radera
  7. Jag har tittat på alldeles för många avsnitt av Consumed i veckan med förevändningen att det skulle ”agera inspiration till eget rensande”. Men mest har jag suttit och gapat och förfasat mig (och känt något tillfredställande pirr i maggropen) (och fantiserat om att man också skulle ta in en riktig psykolog och en stilcoach).

    Vänligen, Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å, å Hanna, berätta vilken var din hatis? Jag säger min då...det var utan tvekan Tupperware-kvinnan. Liksom HALLÅ! Det kommer ett team hem till dig och kämpar järnet för att du ska komma ur din sjuka freak-situation och du spjärnar emot och skapar en liten TUpperwaregömma på tomten för din skit! Och vid återbesöket tre månader senare ser det ut i stort sett som innan!? What's wrong with you? Det som stör mig mest var att jag trodde att just den här familjen skulle lyckas. Hon log så fint och rart och verkade så vettig.

      Radera
    2. Hoarding ja. Min mor med man har ett hem som liknar sådana där samlarhem på TV. Men vi efterlevande kan inte bara kasta allt när den dagen kommer. De har nämligen gömt guld lite överallt efter nästan årliga guldgrävarresor i tjugo år. Angenämt problem?

      Radera
    3. Du mig skämta aprilo? Guldgrävarresor? Till Klondyke då, med silen i handbagaget. Det dina päron gör är någon sorts sadistisk version av påskäggsjakt. Jag är ju störd åt andra hållet. Jag kommer likt Coco Chanel att lägga mig prydligt påklädd på sängen och ta en tupplur efter en vinlunch och dra mitt sista andetag, inte i en svit på Ritz men i en dödsstädad funkisetta med urstädad kyl, endast en kabinväska med ägodelar och ett kuvert märkt ”testamente+nyckel bankvalv” tydligt placerad på köksbordet.

      Radera
    4. Det finns guld i De tusen sjöarnas land. Avslöjar inte i vilka av de 188 000 styckna.

      Radera
  8. Tänkte på det här med familjeaktiviteter. Någon skrev (på någon blogg) nyligen om årskort. För familjer är det tydligen väldigt smart att hålla sig med sådana då det oftast inte kostar mer än två besök, på t ex Skansen.

    Nu vet jag inte om det intresserar just dig Fru EB, men allmänt var det nog något som alla familjer kanske inte tänkt på. Smart att betala kanske bara max 2000 kr/år för årskort till två, tre ställen hela familjen (eller delar) sedan kan gå när som helst under ett helt år. Chansen är då lägre att man då hamnar på shoppingställen på helgerna, om man har tendens att ha sådana som helgnöjen.

    Förresten har nyöppnade Nationalmuseum fri entré, blev förvånad över det. Barn behöver se något vackert och förhoppningsvis bildande istället för att fastna i lekland, på Ikea och andra köptempel. Varning dock för fina grejer i museibutiken, jag föll direkt och köpte (ja köpte, det här gamla att man ger ut pengar för en sak eller tjänst) där boken Cats Galore. Ett julklappstips till bara lite lagom kulturell person (som jag) som inte har så värst mycket koll på konst men uppskattar vackra ting och har lite humor. (Ja, jag har det, humor allså.) /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som en tänkvärd strategi. Nu tycker ju jag iofs att det finns så fantastiska gratismuséer i Sthlm så jag känner inget behov av att lägga på årskort. Med risk att få ovett från er men jag har alltid haft en stark aversion mot Skansen. Jag har liksom aldrig begripit mig på det. 1) Alltid knökfullt. Vilket är ett mysterium, se punkt 2. 2) Man ser inga djur. Jag har ett vagt minne av att "Lill-Skansen" var populerad någon gång i min barndom, men därefter: zero. Däremot en jätteäcklig nappkonstellation i ett träd. 3) Det är apdyrt. 4) Man får betala extra för allt. Jaha, du har bara löst entré 180 spänn, nej men ska du se lemuuuuren kostar det 150 kr till! Ah, ni vill se spindlarna? Hosta upp 120 kronor var. Gånger fem för vår del. 5) Allsång på Skansen. Vad är det som
      ger denna dragningskraft? En gång för typ 15 år sedan hakade jag på några vänner på ett genrep. Alltså vi snackar GENREP och det var a) entré b) knökfullt c) hysteriskt.

      Ett tips till barnföräldrar (de brukar ju ha barn, föräldrarna) är att istället för ett själlöst lekland åka till Riksidrottsmuéet på Djurgården (bredvid Tekniska muséet). Gratis, folktomt, klättervägg och mycket annat fysiskt som de kan få testa på. Du kan själv köpa en kaffe i entrén och sitta och chilla medans, utan att behöva utveckla din tinnitus eller få inflammation i ögonen av alla fula klädkombinationer man kan se ute i Leklandsladorna (sade jag och snörpte på munnen i min vintagefyndade Busnel). (ps jag vet nu varför man inte ska köpa vintagefynad Busnel i ylle, de sticks).

      Radera
    2. Du verkar haft otur med Skansen, man ska om möjligt gå dit i april/maj och i september för att undvika värsta turistströmmen. Då är också lemurerna inte sällan utomhus (och gratis att leka med). Djuren kanske är rädda för dig och ditt anhang, har aldrig inte sett dem!

      Det mest intressanta är ju de historiska grejerna fattar du väl? Bäst är byggnaderna och detaljerna, gammal coopbutik och ett hem från 1910/20-talet, inredd in i minsta låda! Nåväl, man har olika intressen, men inte är det för djuren jag går dit i alla fall, tycker synd om älgarna och vagarna där, vll släppa ut dem. Detta med djurpark borde vara ett passerat kapitel 2018, med undantag för boskap då. /Eva

      Radera
    3. Ah jag glömde! Jag får gäspkramp av de historiska ”kvarteren”. Tanter och farbröder i folkdräkt som ystar och kardar. Betala för detta? Det var ju sådant som påtvingades mig till vardags uppe på loven i H-land.

      Radera
    4. Jag älskar lemurer. På en djurpark längre norrut (vi kan kalla det Junsele, för det heter det) fick jag vid ett tillfälle (genom dåvarande jobbet) gå in till lemurerna och mata dem med russin. Jag lever fortfarande på minnet av de där mjuka, mysiga tassarna som försiktigt försökte bända upp mina händer, för att komma åt russinen. Ååååh!

      Fö brukar Skansen vara det perfekta stället för mig att se om dejten är en vettig kille. Står han ut med att följa med mig och kolla på djur i 3-4 timmar, då kan kan gott belönas med en puss. Jag kan vara där hur länge som helst, bara att umgås med tex sälarna är ju fantastiskt.

      Eller så beror det på att jag hittills aldrig varit där sommartid och sluppit en massa andra människor?

      Fast jag undrar om de egentligen inte har någon mård. Har aldrig lyckats se den. Hm... Räcker ju att de har skyltar om att det finns mård där, ingen kan ju kontrollera att det stämmer. :-P

      Radera
  9. Har också kikat på consumed... har inget att säga till mitt försvar. Ett annat mer upplyftande tips: liv utan lån med Sarah beeny (alltid gillat hennes program! Har nog sett alla property Ladder). Middag under bordet gjorde jag också när barnen var små - så enkelt & de älskade det. Dansade även på bordet med dem. När de var blöjbarn brukade jag riva upp paketen när vi köpt nya blöjor & kasta upp alltsammans i vardagsrummet & över dem & ropa ”hurra vi har blöjor!!” - också en succé. Svårare nu, att få tonåringar att kikna av skratt... Försökte samma med bindor & tamponger men det föll platt. /Värderad riktning

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahahahaaa! Jag dööör! Bjud hem mig istället, jag lovar att skratta åt bindtricket!

      Radera
    2. Och såg ett avsnitt av ”Liv utan lån” igår, den söta tjejen med pråmen (och den manliga programledaren/arkitekten?) som promt skulle klämma ihop sig med henne i den lilla skrovluckan.

      Radera
    3. Haha, taget! Jo de där två männen som ska komma med ”unika & insiktsfulla” (not so much) kommentarer kan en snabbspola förbi. /Värderad riktning

      Radera
    4. Det är som något exotiskt, det här:
      "Fastighetsexperten och tv-personligheten Sarah Beeny träffar smarta husägare som berättar om hur det är att leva utan huslån."

      I många andra länder (flesta) i Europa har man amorterat av sina bostadslån efter 30 år, så de kan ju förundras över människor som inte gör det - lite grand som vi förundras över hoarders och obesity.

      Kanske enklare att sätta sig framför en spegel istället framför TVn?

      Radera
  10. Ja, vilket bra fokus för en månad! Det är fantastiskt att få igång barn att prata om sina tankar och funderingar. Jag älskar också hur barn går igenom olika stadier med ämnen typ döden. Det sjunker in gradvis. Måste testa att skriva lite lappar med frågor och använda med barnen. Vicki Robin har ett liknande upplägg i ett spel som hon skapat fast med frågor relaterade till ekonomi. /FI.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det ja, finns ett Mad Fientist på det.

      Radera
  11. Saknar du julbordet med jobbet någonting dessa tider? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. OMG. Så inte. Ok mitt näst senaste jobb (ej startupen, där hann jag inte) var blue collar heavy så det kunde bokstavligen sluta hur som helst. Har ett minne av att jag försökte gå vidare till Diplomat och då fick vissa inte komma in pga fylla. Innan dess: hemska gående bord och ”aktiviteter” av typen allsång. Till saken hör att jag i grunden inte är någon superduperfan av julen i sig. Så att kombinera denna med en annan sak jag inte är superduperfan av (jobbet)=ingen hit.

      Radera
    2. Nä fy. Jag undviker julborden av ovan nämnda anledningar. Radiostyrda kollegor på dansgolvet och otrohetsaffärer. När jag chefade var det ännu mer avskyvärt.

      Radera
    3. Håller helt med. Behöva umgås med kollegorna efter jobb i kombination av svensk fylla och diverse hets och i vissa fall slagsmål. White collar julbord borde vara mer sansade men även upplevt total vårdslöshet påsen tyvärr. Det enda positiva är väl att maten är gratis och att en får i bästa fall en julklapp i form av handduk med företagslogo.

      Radera
  12. Jag tänkte, till skillnad från någon här ovan, föreslå traditionella brädspel. Med barnen i 10-årsåldern spelar vi t ex Monopol på hemmaplan och på våra resor har vi turneringar i Fia, Uno och MaxiYatzy. Mycket uppskattat av både barn och föräldrar i vår familj.

    Under jullovet brukar maken och ett av de äldre barnen lägga ett större pussel, typ 1000-1500 bitar.

    SvaraRadera