Frugal skidåkning

Jag hörde en gång någon sammanfatta båtägandet som att det var som att stå i en iskall dusch och klippa sönder tusenlappar. I så fall är väl skidresor som att stå med fötterna i cement framför en snömaskin och göra detsamma. Nej, jag är inte skidfrälst som ni hör och det skyller jag på mina föräldrar som bara lärde mig längd och det gills ju inte. Jag minns än idag stigmat av att inte kunna följa med mina coola Salomonryggsäcksutrustade klasskompisar på skolans Rommeutflykt. Därför avgav jag vid första barnets födelse ett dyrt och heligt löfte och det var att våra barn skulle lära sig utförsåkning under barndomen punkt slut.* Den äldsta var runt fyra när vi började ta oss uppåt i landet en eller flera gånger per år. Även innan vi blev frugal weirdos har vi haft den ekonomiskt goda smaken att undvika såväl Åre som Alperna, något som enligt denna AB-artikel besparat oss någonstans i tassemarkerna 50 000 kronor per år. Och då räknar jag inte ens med måltiderna (minus frukost antar jag) i de dyra alternativen. Enligt de skräckhistorier jag hört av alpskidåkande f.d. kollegor börjar en barnpizza i franska Alperna på 10 Euro och ska det vara på det viset får man imperativt lägga på 19 Euro per måltid för moderns tolva gin & tonic. Så en realistisk bedömning för min/vår del är att en svenne banan-skidresa till Åre eller Alperna skulle landa på i runda slängar 70 000 kronor och om barnen ska lära sig åka så måste det bli ett årligen återkommande event. Farväl ekonomiska frihet, bienvenue pizza d'enfant.


Så, vad kostar då våra tragiska små skidresor till skidorterna gud glömde?** Jag vill minnas att vi förr om åren räknade med runt 7 000 kronor för en vistelse men när jag i år summerade kalaset kom jag fram till det hisnande 13 225 kronor (vi talar då torsdag-söndag så jämförelsen med de veckolånga vistelserna i AB:s prisjämförelse haltar något det ska erkännas, en vill ju vara transparent). Detta beror företrädesvis på två saker: 1/ Inget av barnen är längre "knatte" vilket innebär andra prislappar på såväl skidhyra som liftkort. 2/ Vi har inte längre bil så där tillkommer 2 440 kr.*** Nedan splitten:

Boende i sportstuga to-sön: 2 945 kr
Bilhyra: 2 440 kr
Skidhyra 4 pers****: 2 080 kr
Liftkort 3 dagar 4 pers: 3 335 kr
Mat i stugan: 1 000 kr
Mat under resa dit/hem: 500 kr
Skidlektion 1 barn: 615 kr
Bad 1 vuxen, 2 barn: 310 kr
TOT: 13 225kr eller 2 645 kronor per person.

Vän av ordning (du) noterar att inte samtliga i hushållet hyrt skidor eller skaffat liftkort. Det är jag som är avfällingen och om du ännu inte förstår varför, gå till asterisk #1. När minstingen för ett par år sedan släppte sargen och började klara sig själv i och ur liften sa jag tack och hej till mina tafatta försök att komma igen i vuxen ålder och jag nöjer mig nu med att likt en kastrerad katt sitta och mysa på trädäcket utanför restaurangen och dricka mitt på pin kiv medhavda Lidlkaffe medan jag med fröjd i hjärtat beskådar min avkomma svischa nerför backen. Detta drar naturligtvis ner kostnaden med närmare 25%.

Mina topptips för den skidsugne frugalisten:
- Åk till de mindre attraktiva skidorterna. Tipsa gärna i kommentatorsfältet om du känner till några bra förutom Kungsberget, Hassela och Järvsö som är de orter vi varit på.
- Åk om möjligt off season. Om du bara ska vara borta torsdag till söndag är det ju ingen större grej att du plockar eventuella barn från skolan ett par dagar. Vi brukar kolla att det inte ligger något nationellt prov inplanerat och så kör vi en dirty sjukanmälan helt enkelt och hittills har inte soc blivit inkopplade. Har du inga barn är det ju bara vansinnigt att åka till fjälls under jul eller sportlovsveckorna. När vi var i Hassela i slutet av mars hade vi anläggningen nästan för oss själva - inga köer varesig till skiduthyrningen eller till liftarna. Och motorvägen låg så gott som tom både dit och hem brum brum.
- Hyr en billig liten stuga med 100% orange fur och förbered mat som du tar med. Denna gång hade jag lagat olika grytor som vi kunde värma i ugn och bara koka potatis eller ris till. Utrustningen i skidstugorna är ofta riktigt tragisk så man vill ha så mycket som möjligt preppat och klart.
- Kontrollera noga att du inte överköper liftkort. De första åren vi var i Hassela köpte vi bara "liftkort" och ingen i kassan upplyste oss om att det var olika pris beroende på om man köpte för hela anläggningen vs. bara barnbacken. Eftersom vi bara höll till i barnbacken men tydligen köpt för hela anläggningen var det ett antal hundralappar i sjön under de åren.*****
- Ta med en påse med isvatten, kaffe och energitäta snacks av typen raw-bollar så att ni till varje pris undviker restaurangens utbud. I Hassela kostar en lunch för oss fem, exklusive annan dryck än kranvatten, runt 650 kronor. Billigare än i Alperna med så ovärt givet att det är rätt banala luncher. En flaska Ramlösa: 30 kronor. Vik hädan anläggningsmat!
- På vägen dit/hem, resignera och kör fast food. Det är rätt stor prisskillnad på att stanna på Max/McDo och Rasta. Vi har ibland försökt matsäck men det går bara inte, de blir inte mätta på smörgås och då blir det slagsmål.
- Jag är inte helt bergsäker på det här, men jag har för mig att jag och min äldsta för några år sedan delade på en skidlärartimme. Det var faktiskt inte av snålskäl utan för att barnet fick plötslig separationsångest från mä, men jag vill minnas att det var en givande upplevelse för oss båda trots 50% på priset.

Jag kallar den "shut-up-påse". Barnen: "Jag är törstiiiig"/"Jag är hungriiiig", mannen: "Jag går och köper en take-away-kaffe för 30 spääänn" och jag bara pekar på påsen och säger: "Finns där."

Åker du /ni skidor och tycker du att det är värt det?

Mvh/
FruEfficientBadass

* Vad händer om man försöker lära sig åka utförsåkning i vuxen ålder? Det förekom faktiskt en filmsnutt som visade när undertecknad plogade sig ner i snigelfart i barnbacken för några år sedan men den har destruerats, annars hade jag faktiskt bjussat på den som ett varnande exempel. Och nej, det hjälpte inte att en man i närheten av liftkön tydligen hade pekat på mig och sagt till sin civilklädda fru: "Där ser du, om HON åker kan ju DU åka." Och ja, jag har tagit skidlektioner men det är som med språk - har man börjat för sent är det kört. Fönstret är öppet fram till en viss ålder men sen är det stängt.
** Vi talar Kungsberget, Järvsö och Hassela. Den sistnämnda var het på 80-talet på grund av "äventyrsbad" men sedan dess har inte mycket hänt. Ryktet säger att allt ev. överskott går till underhåll av en systeranläggning i Norge och efter att ha bott i Bäverbyn ett antal gånger är jag benägen att tro att ryktet är sant. Handukskrokarna sitter löst, spisplattornas rattar pekar fel - något som nästan fick mig att gå in i väggen under en vistelse - möblerna verkar komma från Rustas andrahandssortering men vem bryr sig - det finns SNÖ!
*** Vi hyrde en Volvo på OKQ8 för 1 880 kronor och jag räknar med runt 600 kronor i diesel.
**** Av olika skäl - minimalism och meck-aversion varandes två - hyr vi alltid all skidutrustning. Det är särskilt praktiskt när ens barn växer och kanske inte alltid är i ärv-fas om ni fattar. Plus lättnaden, den brutala lättnaden, att efter avslutad skidhelg bara lämna tillbaka skiten till uthyraren och slippa transportera den hem, förvara den, vårda den för att sedan göra motsvarande resa tillbaka nästa år med tillägget att man då måste gå igenom sin utrustning och kolla vem som har vuxit ur vad och vidta åtgärd/er. Dessutom måste du antingen kunna montera en taxbox (kostar runt 2 000 kronor begagnad) eller hyra en takbox i det fall du hyr bil (kostar runt 200 kronor per dygn).
***** Spar kvittot till liftkortsköpet! Barn har en tendens att tappa korten och i början gick vi likt idioter och köpte nytt kort (givetvis för hela anläggningen trots att barnet bara åkte i barnbacken) när så skedde. De flesta anläggningar kan spärra kortet om du har kvittot kvar och då behöver du bara betala ett nytt key card som rimligtvis inte kostar mer än en femtiolapp. Vidare kan det vara bra att skriva ditt mobilnummer på kortet och har du tur hör någon av sig. Mitt sista liftkortshack är att noga spara key carden så att du slipper köpa nytt varje år. Okej inga monstersummor men det finns roligare saker att lägga pengarna på än kort av plast.

32 kommentarer:

  1. Med tanke på att jag åkt sedan barnsben och därmed också är barnsligt förtjust i skidaktiviteter så finns det viss risk att mina tips missar målet.
    Sedan många år åker vi telemark istf slalom. Pss räcker de svenska fjällen alldeles utmärkt. Jag vill också åka längd så då faller Åre bort. Min pärla är Fjätervålen. På närmare håll fungerar Romme (som du nämnde). Jag undviker Sälen nästan till varje pris. Det har inte med skidåkningen att göra utan bristen på den dämpade sköna fjällkänslan. Vi köper iofs utrustning men har ibland skaffat begagnat. Det går också att hyra mycket billigare på hemmafronten, men då behöver man ju box. Om vi inte är absolut säkra så väljer vi enklast möjliga liftkort och inte åka runt en massa. Vi lagar all mat och tar också med räddningskost, oftast med ett undantag, en "lyxfika" som barnen ser fram emot. Vad gäller korten så har de flesta anläggningar ett pantsystem så man får tillbaka sin 50-lapp, värt att kolla upp! På småorterna undviker vi alla försäkringar om vi hyr någon utrustning vi inte har (läs snowboard till den som växer snabbast). Vi vakar ist intensivt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Vi köper iofs utrustning men har ibland skaffat begagna" Jag kan tänka mig att skaffa utrustning till barnen när de vuxit klart. Samtidigt ska ju grejerna forslas och förvaras...Jag tänker att om de blir riktigt skidbitna får de ta och spara ihop till sin egen vuxenutstyrsel. Gillar verkligen "lyxfika"-konceptet. Minns när jag tog barnen på varm choklad på ett finare hotell förra vintern. Det var lite svindelvarning när jag betalade, men när vi sedan fick in dessa enorma hemmagjorda choklad-koppar med grädde (ej spray!) framför den vedelödade brasan med den stillsamma jazzen i bakgrunden så var det värt varenda spänn. Barnen pratar fortarande om det.

      Eller ok det gör de inte, men om jag skulle dra upp det skulle de minnas tillfället. Tror jag.

      Radera
  2. Vad kul med slalomåkning! Det var några år sedan, i Romme senast. Svårt att få de stockholmsfolk jag känner till backen. Är annars uppvuxen nära en skidbacke som jag nästan bodde i under vintersäsongen. Familjen var en vecka i Hemavan varje år. Ett fantastiskt ställe, rekommenderas verkligen. Bra badhus har de också och isar att pimpla röding på. Men det där var förstås på glada 80-talet fram till -92. Hur det är nu vet jag inte.

    Kan nog tänka mig stigmat att inte åka slalom på den tiden. Man tänkte ju att de två eller tre på skolan som inte åkte slalom var lite konstiga. Minns att det gällde att ha rätta märket på skidorna också och de rätta skidkläderna. Olika år var olika märken populära. Skidorna skulle heta Rossignol, Elan och ja resten av märkena minns jag inte. Elan var som att ha en ny Volvo, Rossignol att köra med BMW. Folk bytte märke ofta. Jag åkte på nya Elan hela tiden. Ja, man växte ju och kunde inte använda samma flera år i rad. Hjälm slutade alla med senast när man började 7:an. Idag skulle jag inte vilja åka utan.

    När man hör om kostnader idag för slalomåkning slås jag av vilka annorlunda förväntningar det finns på allt utöver själva åkningen. Vi åt sällan på restauranger, köpte knappt något från kiosker och åkte inte slalom ens varje dag på en vecka, utan max tre dagar. Annars blev det för dyrt helt enkelt. Det var självklart i vår familj att ta med halva innehålet i kylen, frysen och skafferiet till stugan. I backen åt man mackor på hembakt bröd, hembakta bullar och drack varm choklad. Inget handlade om konsumtion och pengarullning, huvudsaken var att familjen var samlad, man åkte skidor, var på isen eller på badhuset. Undrar om barn och unga idag skulle ha blivit uttråkade av detta. Men vi hade ju TV, stereoanläggning och telefon i stugan. En massa spel också, t ex Monopol, Alfapet och Trivial Pursuit. Och i bilen kunde vi ju lyssna på Carola och Herreys... ;) Vi levde gott men med dagens mått riktigt billigt. Ändå sågs vi som en relativt privilegierad familj. Så skulle man nog inte se det idag misstänker jag.

    /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Man tänkte ju att de två eller tre på skolan som inte åkte slalom var lite konstiga." Fanns en poäng, själv blev jag frugal weirdo. Och ja, håller med om nivåskillnaden (utan att själv ha erfarit skidstuga på 80-talet), men det gäller ju allt i samhället: Ett påsklov hemmavid? Depravation! Man ska MINST till London helst sydafrika. Själv fick jag åka till Hälsingland på påsklov, sportlov, sommarlov och jullov.

      Radera
  3. Oj, vad jag känner igen mig i detta! Mina föräldrar åkte också bara längdskidor och insåg inte hur utanför man blev i högstadiet och gymnasiet när man inte kunde följa med till backen. Men när jag var 17 så åkte vi faktiskt till Sälen en vecka (troligtvis för att min då 7-årige bror skulle få åka utför…), och jag fick faktiskt ta några privatlektioner. Sen dröjde det ända till jag var i 30-årsåldern innan jag försökte igen, också i Sälen den gången. Ytterligare något år senare åkte jag med UCPA till Alperna, och på de resorna kände jag mig verkligen som sämst i världen på skidor. Det är mest totala skidnördar som åker med dem, så i de lättare grupperna samlas de som liksom ”blev över”. På min sista resa med UCPA var vi först 3 ”nybörjare” i min grupp, men efter att de två andra hoppat av blev jag ensam med min franska skidlärare resten av veckan. Efter det kunde man ju tro att jag skulle blivit bättre på själva skidåkandet, men jag tror att det är som du säger att börjar man för sent så går det inte! Nu har jag ju barn som är 4 och 8 år, så om de ska lära sig så är det hög tid. Vi får se hur det blir till nästa vinter…

    SvaraRadera
    Svar
    1. UCPA har jag hört talas om. Vad är det? Någon fransk skidskoleinstitution? Jag har förstått det som att det är lite mer kostnadseffektiva resor i enklare boenden? För, som du säger, entusiasterna. Haha vad kul det hade varit om jag skaffade värsta proffsutrustningen och tog rygg på en sådan grupp, hävdade att jag skulle åka med de mest avancerade och sen bara ploga ner (i bästa fall) alternativt ta liften ned igen (detta gjorde jag och en kollega på jobbskidåkning en gång efter en corporatelunch i toppstugan).

      Radera
    2. Ja, det är en fransk organisation som erbjuder aktiviteter av konceptet "tout compris", och sen finns det en svensk organisation som samarbetar med dem och ordnar resor hela vägen från Sverige. Så det var ganska prisvärt, och roligt på det stora hela. Om mina barn nu ska lära sig så börjar vi nog på närmare håll dock! Tror dessutom att de har en övre åldersgräns på strax över 40, så det kan vara kört för min del.

      Radera
  4. Orsa Grönklitt är ett tips. Fin miljö och vill du inte åka slalom kanske väldigt fina längdspår lockar.

    Extra krydda är att man kan se sibiriska tigrar från liften, eller när man sitter och äter i toppstugan:-) Också ett av få ställen (förutom skistar) där man kan bli aktieägare och få bra rabatter på liftkort etc. Dock svårt få tag på aktier eftersom likviditeten är nära noll, men en börsnotering förbereds så kommer bli lättare senare i år då de förhoppningsvis är noterade (tror det är First North som är målet).

    Romme har jag lite hatkärlek till - för att vara så nära storstaden är backarna bra, speciellt om barnen börjar köra mkt svart. Allt är väloljat, välorganiserat, men såå mkt folk och extremt duktiga på att ta betalt. Var där i vintras, man bor dyrt, köper kort dyrt, hyr dyr utrustning, sen åker man upp i backen, hela familjen äter lunch dyrt och sen när jag skulle avsluta lunchen med att be om en påtår - en HALV kopp kaffe - så ska man betala extra för det.. Där gick gränsen för mig och man känner att girigheten har tagit över totalt. En halv kopp kaffe.. Allt för att pressa upp deras +20%iga vinstmarginal ytterligare.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja fy vad opedagogiskt att snåla p åpåtpren. Det är ju en sådan detalj man minns och allvarligt talat, så mycket pengar handlar det ju inte om. Bra säljpedagogik hade varit "gratis kaffe i valfri mängd till alla" för a) när saker blir gratis i för stor utsträckning blir folk inte så gamiga och efterfrågan blir inte så lavinartad som man kan rädas att tro och b) det blir en snackis och avsändaren framstår som generös, ungefär som Kamprads korvar. Tack för tips om Orsa, vi hamnar ju närmare där nu när vi flyttar uppåt så det kan bli ett alternativ för nästa vinter.

      Radera
  5. När jag var barn åkte vi till Sälen varje år och åkte längd. Som 9-åring ville jag så gärna susa nerför backarna som alla andra och efter MYCKET tjat fick jag åka lift upp med mina 70-tals-längd-plankor och dito pjäxor. Efter ca 10 pinsamma försök, med en växande kö bakom mig, kom jag till slut upp med ankarliften. Gick förstås käpprakt åt... för inte kunde jag ta mig ner. Fick hasa mig ner utan skidor hela backen. Sedan dröjde tills jag var 18 innan jag försökte igen och har åkt sedan dess med stor behållning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men ååå, stackars dig, jag ser det framför mig hur du kämpar. Är det f ö inte farligt att åka utförs i längdskidor? De faller ju inte av om du vurpar? Kul att det tagit sig igen i all fall. Det är ändå rätt härligt de där klara, soliga vinterdagarna att hänga i backmiljö. Man känner sig som en sund hjärna i en sund kropp.

      Radera
  6. För 6-7 år sedan när våra tre barn var mindre (och billigare) räknade jag ut att en sportlovsvecka för oss i Sälen kostade 12 000 kr. Då hyrde vi billiga stugor en bit från backen, och åkte slalom 4 av 6 dagar. Nu är barnen tonåringar, och vi brukar köpa liftkort till dem för 5 dagar. Till oss vuxna blir det bara 3 dagar, de klarar sig själva i backen utan oss. Nu bor vi gärna vid liften, så nu brukar en vecka gå på ca 20 000 kr. Det är i alla fall prisvärt om man jämför med en resa till Alperna. Där är det nog svårt att komma under 50 000. //PA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter ju väldigt prisvärt om du jämför med min årets skidbudget. Bra jobbat!

      Radera
    2. Om jag jämför med er budget kan jag konstatera att vi har haft lägre kostnader på flera punkter: Skidhyra på 1400 kr för 2 vuxna + 3 barn i en vecka (Skidhuset i Torgås), bara milkostnad för bilen (vi äger ju ändå en bra bil), inget bad eller skidlektion (jag är utbildad skidinstruktör så jag försöker lära ut). När det gäller mat så tycker jag egentligen bara att man kan ta upp den fördyring jämfört med hemma som man får när man handlar på plats. Äter gör man ju ändå, även om man inte åker till fjällen. Vi tar förstås alltid matsäck med oss till backen, och äter den i värmestugan. //PA

      Radera
  7. Åkte aldrig utför som barn (pga mina frugala 70-talsföräldrar), däremot mycket längd (under milt tvång). Sedan 1988 har jag inte petat på en skida av någon sort och är rätt nöjd med det (fattar inte tjusningen med skidlivet, alls). Men man blir ju betraktad som ett UFO av omvärlden! Nu har min fantastiska kommun börjat dra längdspår i parkerna i centrum på vintern så jag har faktiskt övervägt köpa ett par begagnade längdskidor. Meeeen, så ligger ju inte snön kvar så det har inte blivit av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske finns det människor som har en naturlig dragning til skidor (som Hiawatha som ger sig på'n igen trots initial motgång) och så finns det de som bara inte har dragningen dit. Alla dagar i veckan skulle jag prioritera en vecka till Gibraltar sund mot en vecka i Åre.

      Radera
  8. Just tillbaka i stugan efter säsongens sista skitur i området Bruksvallarna-Ramundberget.
    Strålande sol, vindstilla och åkte större delan av turen på högfjället i bara en T-tröja ( altså på överkroppen så det inte blir något misstag)

    Nu är vi pensionärer och har en stuga i Ljungdalen, en liten fjällby 5 mil från Funäsdalen.
    I är har vi val varit ca 3 månader i fjället så det har blivit mycket längdåkning.
    Ang utrustning, så blev frugan lite frustrerar av att jag åker skate skidor och då något snabbare, så idag köpte även hon ett par skateskidor. Så näste års projekt blir att lära sig skata.
    Tidigare åkte vi även ganska mycket utfor, men nu känner man att man börjar bli för gammal för det.

    När "barnen" var i 10 årsåldern( för drygt 30 år sedan) var Åre relativt billig. Skillnaden på ett 2-veckorskort och ett årskort var marginell, så det blev två veckor omkring jul, sportlov och påsken.
    Vi hade förresten en deal med de. Vi har råd med bra julklappar och vi har råd att åka skidor i Åre. Men vi har inte råd till båda sakerna. Så som tur var, valde de Åre.

    SvaraRadera
  9. Jag inser mer och mer, att uppvuxen i Småland med bara en arbetande förälder på 70 och 80 talet har jag vuxit upp extremt frugalt.
    Vi åkte naturligtvis inte slalom. Inte förrän jag var 15. Då hyrde vi en stuga samma helg anläggningen skulle stänga och hade 50% rabatt på allt. Stugan var via pappas jobb, off season, dvs jättebillig. Utrustning hade vi lånat av kompisar.
    Vi fick lära oss själva att åka. Mest impad är jag nog av min mamma som åkte för första gången när hon var 45, tror hon tog en lektion eller 2. Vi hade matsäck med oss i backen. Och mat med oss hemifrån.
    En annan frugal grej min mamma gjorde var att sy kläder till mig och min syster. Hon listade ut att om hon lade ut mönstret på ett visst sätt gick det bara åt 1,5 gånger tygåtgången mot 2...
    På sommaren åkte vi till samma stuga, off season dvs überbilligt.
    Jag tänker tillbaka på min uppväxt med glädje. Faktiskt .
    /C

    SvaraRadera
  10. Kommentar från barnens pappa sammanfattar min utförsåkarkarriär.
    'det går fortare att staka sig uppför en backe' Nuf säd.
    /Horsewood9

    SvaraRadera
  11. För några vintrar sedan fann jag meningen med livet på en bergssida i Japan, så bra var skidåkningen. Flygbiljetterna gick på en slant men prisvärt var det absolut.

    SvaraRadera
  12. Ha, har bästa konceptet! Vintercamping i Tandådalen! Jag är lärare och kan bara skidsemestra på sportlovet. Har funkat bra i många år. Vi bor 4-7 nätter på campingen som ligger på gångavstånd från backen för ca 400 kr/natt. Maken och jag åker gratis i längdspåren men ungarna får såklart liftkort. Mat i husvagnen förutom en kväll då vi köper hem pizza från Mezzo. Bästa lunchen är när våffeljärnet går varmt.
    Hälsningar En annan EB

    SvaraRadera
  13. Å vilket kul inlägg, tycker jag som sliter med just dessa pusselbitar nästan halva året. Har väntat på inlägget sen du hintade om det.

    Märkligt nog så är det inte mycket dyrare för oss att vara uppe 6 veckor per år jämfört med er helg på fyra dagar (kanske en sanning med modifikation då någon annan bär delar av våra kostnader). Vi köper 2 årskort på 6000 kr styck, varav ett går som friskvårdsbidrag, barnen åker gratis än så länge. Skidor har vi egna och köper via bra begagnade alpinsidor på FB när de behöver bytas och då säljer vi samtidigt våra gamla på blocket (till ovetandes svennebanans för samma pris som vi köpte våra. Slå mig inte). Vi slipar och vallar våra skidor hemma i källaren. För boende betalar vi 1/3 drift på ett hus i Skistarfjällen, vilket kostar oss 5000kr. Hade annars gärna åkt var som helst i svenska fjällen men nu råkade jag gifta mig med en man som föddes med silversked i mund/hus i Åre. Sen brukar matkostnaderna dubblas eller tripplas i fjällen för att vi ska kunna hoppa över restaurangbesöken. Vi har alltid med oss matsäck. I bilen måste vi dock göra exakt som ni gör, det går bara inte att inte stanna med barn. De får kortslutning eller kräks annars.

    Sen betalar vi lite bensin och bil och sånt. Och så obetald semester för att kunna vara lediga så mycket.

    Vi kommer alltså undan förhållandevis billigt!
    Det enda som stör friden i fjällenparadiset är att ganska många tror att de är i Monaco istället för just FJÄLLEN. Varm choklad och våfflor, ge plats åt Crêpe och Môet!!

    Så när jag läser inlägget av Torv om Ljungdalen blir jag ändå ”avis”. Snön är nog alltid vitare någon annan stans. Men tack för målbilden Torv! Och på andra sidan berget finns alltid Stig Helmers Trillevallen att fly undan till.

    SvaraRadera
  14. Hej, läst din blogg länge men aldrig skrivet något....

    Skidåkning är livet om du frågar mig, min sambo är inte riktigt lika frälst. Förra året och även i år valde vi Vemdalen några veckor efter sportlovet ( v 9 )

    Hyra skidutrustning: 3000
    bostad cirka 50 m från backen: 8000
    Skidhyra: 3000
    Skidskola:2 barn ( 5dgr) och 2/h PT vuxna 5000
    Plus resa bil cirka 100 mil ToR
    Mat i backen 4 pers 1 gång + fika 500
    Middag i byn pizza 1 kväll 500

    Om man äger minst 200 skistar får man även rabatt på hyra/liftkort etc. Skidåkning är inte billigt men för mig som älskar skidåkning är det värt varje krona kanske....nästa år blir det svårare då är det troligen v9 som gäller då skolan har tuffa regler gällande ledighet attans #intesparadkrona

    /S

    Ps, jag hade salomonryggsäcken och det finns kvar på vinden ;)

    SvaraRadera
  15. Senast jag var i Trysil köpte jag hotellnätter med bonuspoäng från jobbet samt liftkort på friskvårdsbidraget. Kvar var mat som vi lagade hemma och tog med, kylde de i den lilla barkylen på rummet. Rejäl sparad krona.

    SvaraRadera
  16. Romme hit och Romme dit, aldrig hört talas om . Är det något slags Stockholmarnas Ulricehamn undrar Göteborgaren.
    Dyker upp minnen från 80-90talet av gamla (loppisköpta) slalomskidor där det borrades och skruvades (flyttades bindningar för att passa), hyrda lågprisstugor mm, förmiddagsliftkort (billigare på den tiden och passade lagomåkare).
    Tips för kombon skidåkning (längd eller slalom) och KÄLKÅKNING (missa inte korketrekkeren) + storstad utan att behöva åka så superlångt är OSLO!. Synd att Norge är så ofrugalt. Trikken till Holmenkollen ftw.
    /Västkustbon

    SvaraRadera
  17. Att kunna åka skidor både längd och slalom hör till allmänbildningen. Satsa på att köpa begagnade prylar de tappar inte mycket i värde när de har blivit urvuxna. Vi har köpt årskort på den lokala backen toppen när barnen ska få in vanan det hinns lätt med 20 åkdagar på en vinter. Sen bor vi på promenad avstånd från elljusspåret. Korta avstånd till aktiviteter gör att det blir låg tröskel.
    /Skidåkaren

    SvaraRadera
  18. Å, jag har blivit helfrälst på äldre dar. Tack vare att avkomman vill åka. Vi har bästa stället ett par mil från fjällstugan. Roliga lagoma backar för både nybörjare och mer kunnig åkare, aldrig köer och makalös natur. Billiga liftkort med. Där kan ni få bo gratis nästa vinter, finns två sovrum och en liten elbastu. Alldeles vid fjällets fot. Maila så berättar jag mer om ni är intresserade!
    Morsan

    SvaraRadera
  19. Och OJ! I min iver läste jag inte dina finstilta. Jag har lärt mig åka efter 40, är på god väg iallafall. Har tagit en del lektioner och fi fan! vad roligt det är. Kan göra fräsiga carvingsvängar som Tomba typ! Gäller att hitta rätt lärare. Kan tipsa om det med på vår ort. Det är INTE för sent. Min make tappade hakan när vi inte åkt tillsammans på några dagar och jag fräst lektioner. Jag ballade ur totalt och köpte svindyra superfina skidor som belöningpresent till mig själv för att jag är en sån jävla stjärna! Begagnade så klart.. Det är som att åka Ferrari efter åratal i en Peugeot..
    Morsan

    SvaraRadera
  20. känns inte som att det går att komma undan så billigt med skidor men vi åker en vecka vartannat år Och satsar då på alperna, 6-7 dagars magnifik åkning inkl liftkort och halvpension (frukost och middag) brukar gå på 8000-9000 per person då vi satsar på sista minuten i januari. Lunch i backen blir matsäck från ortens daglivaruhandel liksom after ski, vin och öl är ju alltid löjligt billigt i butik där. Skidutrustning köpte vi ut billigt efter en hyra i vemdalen för många år sedan. Ofta blir denna vecka billigare eller landar på samma prislapp som motsvarande helvecka i svenska fjällen, förutsatt att man inte går ihop 10 pers och delar på ett hus förstås, men då är det inte semester längre enligt min mening (man ska helst inte behöva städa eller laga mat på semestern hehe)

    SvaraRadera
  21. Åker skidor och tycker det är värt det för det mesta. Vi brukar åka ganska mycket i en backe hemomkring, där har vi säsongskort vardag så kan vi åka 1-2 timmar på morgonen när de öppnar medan de flesta andra står i kö för att hämta ut hyrskidor. Har nog blivit ett 20-tal dagar där denna säsongen.
    Senaste åren har vi varit i Trysil, 3-6 veckor per säsong ungefär. Håller helt med om många av de frugala tipsen.
    Att hyra boende privat och ej via de stora aktörerna brukar vara mer prisvärt. Vi åker dessutom off-säsong, vecka 50&51, 4&5, 11 och 17 blev det denna säsong. Tror vi betalar mindre för boendet våra sex veckor än vad många andra ger för en sportlovsvecka och då har vi ändå promenadavstånd till backar och spår.
    Äger dessutom lite Skistaraktier så där får man lite rabatt och lite utdelning :)
    Nästa säsong ska vi försöka åka mer längd/tur för att både få lite mer rörelse och mer naturupplevelse och dessutom kostar det klart mindre :)

    SvaraRadera
  22. Jag har mycket glädje och spänning i mig, jag är torpey clare, varit lycklig med mitt äktenskap, inte förrän min make började lyssna på skvaller om att jag inte var trogen mot våra äktenskapliga löften, jag försökte få honom att förstå att de var skvaller och lögner, men han förlorade kärleken, förtroendet och förtroendet för oss. Så vi blev nagande par och ansökte sedan om skilsmässa, senare blev vi separerade. år efter vår skilsmässa försökte jag leva ett normalt liv utan honom men jag kunde inte, så jag började en strävan efter att få tillbaka min ex man, då jag hänvisades till, BaBa ogbogo en stor och mycket andlig man som kastade en älskar stava på mig och fick min EX att återvända till mig. Jag är överväldigad, så jag släpper hans kontakt här för dem som har problem med äktenskap och äktenskap, så att han kan hjälpa till med bra verk. E-post: greatbabaogbogotemple@gmail.com. Eller hans whatsapp-nummer ... +2349020168697. Ta kontakt med honom, se hur stor och kraftfull han är. Hjälper också i dessa frågor ...

    (1) Sluta skilsmässa.
    (2) End Barrenness.
    (3) Lycka till stava.
    (4) Äktenskapspell.
    (5) Bli av med andliga problem.

    SvaraRadera